2017-08-20

Så gynnas biologisk mångfald i täkter

Täkter levererar material som behövs för att bygga våra samhällen. Samtidigt innebär de stora ingrepp på naturen. Men med rätt åtgärder kan de bidra till ökad biologisk mångfald, både under drift och efter avveckling.

När en täkt ska etableras fastställs en efterbehandlingsplan. Den har hittills ofta sagt att det tidigare landskapet ska återskapas, ofta en artfattig miljö av odlad skog. Men med rätt åtgärder kan resultatet istället bli en ökad biologisk mångfald. Unika naturvärden kan skapas och undanträngda arter ges möjlighet att etablera sig. Monica Soldinger Almefelt ansvarar för täktetablering på Swerock. Under 2015 ledde hon ett arbete som resulterade i handboken Inspiration till att skapa bra natur i täkter:

-        Handboken visar hur man med relativt enkla medel kan gynna biologisk mångfald i täkter. Det kan handla om att inte lämna en jämn bergvägg, utan spränga några klipphyllor där fåglar kan hitta boplatser. Eller att inte flytta den överblivna jordhögen, utan låta växter slå rot. Ibland är det bästa att inte göra något alls, att låta naturen ha sin gång.

Täkter har en unik variation av miljöer inom en liten yta. Grus- och sandtäkter erbjuder viktiga livsmiljöer för flera hotade arter. Det är idag ont om naturliga sandmarker, men här finns torra solvarma slänter, skuggiga fuktiga platser och skyddade vattenmiljöer som lockar fåglar, grod- och kräldjur, insekter och växter. Gräsmarker med blommande örter är värdefulla för biologisk mångfald. Bergtäkternas klippväggar är en bra miljö för lavar och mossor, fladdermöss och rovfåglar. Detta gör att allt fler menar att avvecklade täkter inte ska återställas utan bevaras. Monica håller med:

-        De områden där vi söker tillstånd är redan påverkade av människan. Naturlig växtlighet har ofta ersatts med artfattig monokultur. Därmed bidrar vi positivt när vi öppnar en täkt. Innan vi startar verksamheten låter vi alltid experter göra en naturvärdesbedömning på plats, och vi stämmer av med ArtDatabanken, naturvårdsintressen och gällande bestämmelser. Då vet vi vad vi har att ta hänsyn till. Det kan handla om att inte bryta på ett visst ställe under den tid en fågelart häckar, eller att vi måste skapa ett kompensationsområde. Sedan kan en rödlistad art flytta in och det får vi i så fall ta hänsyn till. Samtidigt är det våra aktiviteter som skapar förutsättningarna. Berguven hade inte hittat ett hem om inte täkten hade funnits.

Även Swerocks hållbarhetsstrateg, Karin Bergkvist, betonar att det måste finnas en balans:

-        Vi vill bidra och ta hänsyn så gott vi kan, men vi måste också kunna bedriva vår verksamhet. När vi etablerar en täkt är det ett strategiskt beslut för att säkra materialtillgång på platser där det finns en efterfrågan. Samtidigt vill vi göra det med största hänsyn till miljö och människor, både under drift och när vi lämnar. Vår ambition är att inte bara återställa utan att addera nya värden, skapa livsmiljöer för hotade arter eller attraktiva friluftsområden för närboende. Det är ett sätt att ge tillbaka till de som har störts av verksamheten.

Det myllrar alltså av liv i Swerocks täkter och de anställda engagerar sig. De gläds åt tranor och pilgrimsfalkar som år efter år återvänder till samma täkt för att häcka, eller oroar sig för årets kull av kaninungar som lever farligt på de öppna ytorna. Men företaget kan göra mer, anser Monica:

-        Nu vill vi satsa på fler målinriktade åtgärder i täkter med goda förutsättningar, exempelvis genom planer för biologisk mångfald och kontrollprogram för att följa utvecklingen över tid. Vi vill också ta fram ambitiösa riktlinjer för värdeskapande efterbehandling. Det är inte vårt beslut, men vi vill nyttja vår möjlighet att påverka markägare och kommuner.