Till Swerocks moderna betonglaboratorium i Enebyberg kommer ett ständigt inflöde av prover som testas och analyseras för tryckhållfasthet, motståndskraft och en rad andra parametrar.
Det var i april 2023 som Swerock slog upp portarna till Sveriges modernaste och mest välutrustade betonglaboratorium. Hit kommer ett ständigt inflöde av prover som ska testas och analyseras – för tryckhållfasthet, motståndskraft mot frost och en rad andra parametrar.
Kraven på betong varierar stort beroende på var och hur den ska användas, förklarar Masaab Alhamad som är laboratoriets föreståndare.
– Ska betongen användas inomhus i jämn temperatur och luftfuktighet eller i brofundament som står i ständig kontakt med saltvatten? Det är sådant som styr vilka tester våra kunder beställer av oss.
Den ursprungliga tanken var att Swerock skulle ha betonglaboratoriet som en intern resurs. Dels kan laboratoriet bistå med kontroller och tester för alla de projekt som Swerock levererar betong till, dels kan man spela en viktig roll i Swerocks utvecklingsarbete med att ta fram klimatneutral betong. Men ganska snart stod det klart att även externa aktörer efterfrågade laboratoriets tjänster.
– I dagsläget är det nog 70 procent internuppdrag, men de externa uppdragsgivarna blir allt fler, säger Masaab Alhamad. Vissa är rutinerade beställare som vet exakt vad de vill ha medan andra kan behöva vägledning kring vilka tester som ska göras och vilka metoder som bör tillämpas i just deras fall.
Lokalerna i Enebyberg norr om Stockholm är på 700 kvadratmeter och rymmer även kontorsytor där forskningsavdelningen håller till. På själva laboratoriet arbetar, utöver Masaab Alhamad, laboratorieteknikerna Dimitra Kremizi och John Ikink. Här tar de emot betongprover och registrerar dem i systemet tillsammans med analysordern där uppdragsgivaren specificerat vilka tester man vill ha utförda.
– Egentligen skulle vi önska att alla prover såg likadana ut, helst prydliga kuber med 150 millimeters sida, men de kan se ut lite hur som helst, säger John Ikink som tidigare arbetade med liknande uppgifter på RISE (Research Institutes of Sweden). Genom åren har jag tagit emot prover i burkar, muggar och gamla rör – det kan visserligen också funka, men det blir lite krångligare.
Efter att proverna registrerats ska de också läggas in i testschemat, något som är helt nödvändigt för att säkerställa att varje prov hanteras i enlighet med de standarder som laboratoriet är ackrediterat för.
– Till exempel provning av frostresistens består av flera moment och måste följa ett ganska komplicerat protokoll, säger Dimitra Kremizi och beskriver ett antal kritiska tidsintervall: 21 dygn efter gjutning och härdning i vattenbad sågas mittbiten ut, och efter två till fem dygn limmas proverna och placeras i antingen salt- eller avjoniserat vatten. Sju dagar efter sågning är det dags för påfuktning och därefter tre dygn i klimatrum innan proverna slutligen placeras i särskilda skåp där de genomgår upprepade frys- och upptiningscykler enligt en fastställd kurva i upp till 112 dygn.
– Om vi gör ett enda misstag i något av dessa moment kan vi inte garantera ett helt tillförlitligt provresultat, säger hon. Och genom att starta proceduren på rätt veckodag kan vi dessutom se till att vi inte behöver komma hit på helgen för att hantera något tidskritiskt moment.