Vad gör man när sedimentering inte räcker för att nå utsläppskraven för länsvattnet?

Sedimentering är den absolut vanligaste metoden att rena läns-, dag- och förorenat grundvatten inom bygg- och anläggningsprojekt. Men vad gör man om vattenanalyserna visar att det inte räcker?

Det är på partiklarna i vattnet som en stor andel av föroreningarna sitter och i många fall räcker det att leda överskottsvattnet till en sedimenteringscontainer där partiklarna i vattnet får sedimentera och falla till botten. Därefter kan man släppa det renade vattnet till en dagvattenledning eller recipient (bäck, dike etc). Men vad gör man om vattenanalyserna visar att man fortfarande ligger över de riktvärden som tillsynsmyndigheten har föreskrivit?

Det finns så klart lösningar på detta. Nu är det bara frågan om vilken metod som är mest effektiv, både ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv. För att träffa rätt behöver man ha koll på följande:

Vattenflöde, dvs hur många kbm/tim eller liter/sek som behöver renas. Detta kan man ta reda på genom att installera en flödesmätare.

Är det en stor andel finkorniga partiklar i vattnet (t ex lera, silt etc)? Ofta kan man se det i schakten eller i fältprotokoll från tidigare genomförd markundersökning.

Föroreningarnas form (partikelbundna eller lösta i vattnet). Genom labanalys får man svar på detta.

Fällningsteknik

Beroende på ovanstående förutsättningar brukar Swerock använda fällnings- och flockningsteknik, antingen var och en för sig eller i kombination.

Om lösta föroreningar behöver avskiljas tillsätts ett fällningsmedel. Detta är en klassisk kemisk reaktion där två lösta ämnen binder sig till varandra och bildar ett fast ämne som inte är lösligt i vatten. De partiklar som då formas avskiljs genom sedimentering eller filtrering. Tillsatsmedlet anpassas till det ämne som ska avskiljas och tekniken används framgångsrikt för att reducera lösta metaller som t ex arsenik, bly, koppar och zink men även fosfor.

Flockningsteknik

Om det finns ett behov av att förstärka sedimenteringen, till exempel vid hög andel fina partiklar (lera eller humus) eller då man har utfällda ämnen, kan flockningsmedel tillsättas till inkommande vatten. Det finns lite olika typer, t ex med metalljoner eller en polymer som bas, och Swerock väljer det som passar bäst vid rådande vattenkvalitet. Ett flockningsmedel verkar fysikaliskt genom att neutralisera partiklarnas ytladdningar, vilket i sin tur gör att de klumpar ihop sig (koagulerar till större flockar) och faller till botten. Utöver det slam som bildas genom sedimenteringen, uppkommer inget annat avfall.

När analysresultatet ligger över de riktvärden som gäller för att få släppa ut länshållet vatten från projektet, så är ovanstående effektiva alternativ för att reducera föroreningshalterna. Vår erfarenhet är att reningsgraden landar på 90–95 procent och i vissa fall upp till 99 procent (beroende på ämne) och att projekten därmed når utsläppskraven med god marginal.

Läs hur metoderna kom till nytta i komplex västkustmiljö.